torsdag 27 september 2012

Från A till B via C

Är i stort sett back on track igen. I början av förra vecka kom influensan med sin feber, den slog hårt, jag frös, stannade hemma i sängen och badkaret i två dygn, sen jobbade igen och nu en vecka senare börjar livet återvända, nu är livstörsten här igen, större än förr, när man blir frisk känns det alltid som att få en chans till här i livet. Var ner till replokalen idag och satte upp allt för inspelning, kollade igenom alla låtar, gjorde ändringar här och där, hade schysst kreativt flow. Har lite finputsningar att göra och några få spår kvar att spela in innan jag har ca fem klara låtar. Halvvägs? Inte riktigt, men nästan. Måste lyckas få med några gästmusikanter. Kanske kidnappar nån och tvingar dom att lägga nåt solo, eller så skickar jag låten över halva jorden, typ ner till Stockholm, digitalt, och låter nån lägga sin del där... Det fixar sej.

I övrigt närmar sej den femtonde oktober med stormsteg och om ni har några tips så får ni gärna höra av er. Beslutsångesten är hård och brutal men det råder inget tvivel om att NÅNTING MÅSTE DET FAN BLI. Tills dess gör jag det bästa av den här versionen av livet, får bättre arbetsvillkor framöver, har nyss fått ett nytt kaklat badrum med golvvärme, har planerat in londonresa med far i november, har börjat äta bättre mat nu och ändrat ca 3512424 saker till i livet till det bättre.

Köpte just hem Sömnen (av Uffe som ni förstår) och en bok (av INTE Uffe) om inspelningen och skrivandet av Den Vassa Eggen. Ska lägga mej i badet nu och börja läsa.

Ha ett gott liv, glöm inte att klappa katten

// T

torsdag 6 september 2012

Brev från en studio

Har spelat in en del musik idag, jobbar på en låt som blev nåt helt annat än vad jag trodde när jag började med den... en gång i tiden jammade jag med Emily och hittade på nåt schysst riff, som jag sen tänkte ta med till en ny låt, så sen skrev jag vers och refräng och sen försvann det där riffet som var grundidén från början, och nu igår och idag kom jag på en ny melodislinga, blir tvungen att lägga om alla kompgitarrer för att allt ska passa. Kul, när en låt tar form, eftersom man vet när den är klar att den aldrig skulle ha kunnat vara på nåt annat sätt. Ibland har jag en nästan religiös inställning till det där, att musiken verkligen är självklar och definitiv. Fast jag menar inget pretentiöst med det, att det skulle vara så jävla heligt. Bara att det finns där.

Tror att albumet kanske kan vara klart inom fem år om allt går som det ska. Hähähä.