Visar inlägg med etikett Göteborg. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Göteborg. Visa alla inlägg

onsdag 18 november 2015

Nytt album med Jesper Petersson

Jesper Petersson - When I Lay Down My Tune

Alright, gav ut det här nya albumet i fredags!

Jesper Petersson - When I Lay Down My Tune. Akustisk bluespop. Det är kul att börja samarbeta med fler artister man lärt känna här nere i Göteborg!

Spotify, iTunes

söndag 4 oktober 2015

Höstens första albumsläpp

I fredags släpptes det nya Woolzink-albumet! Jävligt kul att få get ut det här, det låter ju så bra. Snygg produktion och genomgående bra musikanter. Själv står jag för mastering. Lyssna här!

Gillar speciellt att det är en bra blandning med lite badass-bluesrock, låtar med popvibbar som Heartwork, nån låt med visslingar och så vidare. Grymt.



On another note var jag och kollade in lite skivbackar på en second hand-affär igår. Fördelen med att kolla i osorterade backar på såna ställen är att skivor som de här kostar 20-40 spänn istället för 60-80 som de gör på skivaffärer som säljer begagnat. Så det blev en till Den vassa eggen även om jag har den redan, för min förra har ett litet märke efter ett borttaget klistermärke. 

Det blev även uppenbart för mej hur snyggt omslaget till Det goda livet är nu när man ser det i full storlek och hur vit bakgrunden är. Det framgår liksom inte när man kollar på en datorskärm! 

Nu har jag också alla tre "riktiga" Gyllene Tider-album på vinyl, innan de gjorde det engelska albumet och la ner. Det vore kul att äga den första egenfinansierade EP:n också men den är nog rätt sällsynt, får se om man springer på den nån dag.


måndag 21 september 2015

Shorelinekranarna

Jag vaknade hos min fru och tog således färjan till skolan idag. Jag gillar att åka den, det är så lugnande att gunga fram över älven, speciellt på morronen.


Den här stora dockan förbereds för att flyttas härifrån. Kranarna såldes vid en auktion som senare ogiltigförklarades. Undrar vad som kommer hända med dem. Vad är Göteborg utan sina Shorelinekranar? Bara regn och blåst och inga kranar?


söndag 2 augusti 2015

Det går bra nu, och pannkakor

Nu i veckan har jag haft möten med två nya artister angående samarbete med Sound and Vision Unit, så hösten verkar ordna upp sej och bli nästan lika tät med släpp som våren! Helt grymt att inleda samarbeten med fler band baserade i Göteborg. Det blir en skön familj av trevliga band även här, man utbyter otroligt många ideer och lärdomar när man jobbar tillsammans kring releaser, promotion, kontakter och speltillfällen - alla möjligheter ökar exponentiellt!

Företaget expanderar även til helt nya områden, förutom musikutgivning - mer detaljer kommer senare, men jag har ett riktigt spännande projekt på G. Anyway, det är sommar så jag ska inte sitta inne och skriva ett jättelångt inlägg nu, tänkte bara uppdatera och dela med mej av lite optimism!

Ha det fint allihopa!

PS. Pannkakor: 2-3 ägg, 1 msk kokosmjöl, 1 msk smör, ev. lite kokosgrädde.


måndag 6 juli 2015

Gräsänkling, typ

Sådär, vårterminen är slut, semestern har börjat bra (ok, är inte helt ledig, men jämförelsevis ganska ledig i alla fall) och sommaren är bevisligen här. Har hunnit reflektera en del, med tusen snurrande tankar om vad man borde göra, plugga, jobba med, vara, sträva efter, lägga tid på. Ibland kommer svaret i form av att man inser vad som är viktigt och inte.


Snart ett år i Göteborg. Många nya intryck, lite ändrade ideal, ändrade planer och mål. Jakten på det grönare gräset är dock sig lik. Har spenderat nästan tre veckor uppe i Hälsingland nu, det blev nåt slags semester, och en chans att bli lite jordad genom att vara i verkligheten, och hitta ny energi, nya idéer, infallsvinklar, anfallsvinklar. Sa jag att jag gått och skaffat fru? Nu är hon ute på lång vandring. Ska ta några veckor på mej att testa mina nya idéer och anfallsvinklar... har även fått låna en fiol, tänkte tjuvträna lite. Ten thousand hours to mastery? Bring it on... märkligt i alla fall hur cirklar sluts. Jag har också äntligen hunnit läsa ut Zen and the Art of Motorcykle Maintenance! Eventuellt kommer några tankar om den senare i ett annat inlägg.

Innan vi åkte upp till Hälsingland var vi ner till Psykjunta. Såg bland annat Sonic Boom, häftigt eftersom Spacemen 3 är hjältar i min värld.


 



fredag 19 september 2014

Nytt liv

Så plötsligt kom dagen jag hade väntat på, jag körde mitt sista skift, ganska lugn kväll, hamnade på ett gäng kortisar uppe i Sörberge, Bergeforsen och slutade ett par timmar tidigare dvs runt klockan två, lämnade redovisning och nycklar, köpte kaffe och frukt på macken och drog söderut, hade redan packat bilen, trodde att jag skulle bli trött efter ett par timmar men orkade köra till åtta-niotiden på morronen, stannade och såv en timme då efter ungefär halva sträckan, körde vidare sen och kom ner hit på eftermiddagen, var fortfarande inte alltför trött så jag drog till IKEA, inledde en vecka av krig med möbler och flyttlådor, gick på upprop och introduktion på måndag morgon, sen dess har det gått snart fyra veckor nu och det allra märkligaste är känslan av att Sundsvall inte finns och aldrig har funnits, jag kanske kommer att börja sakna den tiden snart, men just nu finns den bara inte, jag kan ringa till nån som bor där och liksom förstå att det inte bara är minnet av en dröm jag bär med mej, det är nästan en läskig känsla, i NIO ÅR har jag bott där men det verkar som att jag är klar där.

Don't get me wrong, det finns naturligtvis en och annan schysst människa däruppe jag vill träffa igen. Men allt som allt så känns alla minnen och allt som har med Sundsvall att göra väldigt, väldigt långt bort, som om att allt var en dröm eller en hallucination. Jag VET rent rationellt att jag kan det, jag kan det livet, jag kan köra taxi om jag vill till exempel, jag hittar i Sundsvallstrakten, jag vet hur man gör, men det känns så SJUKT långsökt att jag nånsin har gjort det. Min personlighet är ju inte gjord för det. Det känns 1000% klart nu när jag inte är inne i det där ekorrhjulet. Ändå är det en erfarenhet jag är glad över att jag skaffar mej... även om jag nästan måste kolla på ett foto från taxitiden för att veta att den verkligen har existerat - och det var mindre än en månad sen! Jag kan inte helt förklara den här märkliga känslan men jag försöker, som ni märker.

Desto större längtan känner jag till Hälsingland naturligtvis, jag har ju inte spenderat så mycket tid där de senaste åren och är det nånting man gillar med Norrland i allmänhet förutom en del utvalda människor så är det ju naturen, landskapen, luften, himlen, ljuset. Men var sak har sin tid. Det blir semestrar där antar jag.

Så tja, jag trivs väldigt bra här just nu, men det är inte det som är poängen. Jag har brutit ekorrhjulet som jag kände mej väldigt fast i på grund av diverse anledningar. Det spelar liksom ingen roll om jag inte gillar den här stan och bestämmer mej för att dra vidare eller dra tillbaka nu.

Nu kryllar det av andra utmaningar. Albumet är, tro det eller ej, snart klart. Jag vet att "snart" kan vara allt mellan en vecka och ett år när jag pratar om musikproduktion, men ändå. Jag måste lära känna stan och människorna, ljuset, ljuden, luften här. Jag måste välja en väg med själ igen.






tisdag 8 januari 2013

Ok, 2012

Därute 2012: Fortsatt piercing- och tatueringsinflation. Rätt många rödhåriga tjejer. Oförändrat storstadskomplex hos Sundsvalls kommunpolitiker. Rätt många tjocka ögonbryn (ofta i anknytning till nåt slags försök att vara retro på mer än ett sätt (med frisyrer och kläder och hela fan) vilket faller pladask på självmedvetenheten som är allt annat än retro). Obscena mängder människor i träningskläder. Fortsatt polarisering i invandringsdebatten. Flopp i fotbolls-EM. S byter strategi från att säga för mycket till det mer vinnande konceptet att säga ingenting. Sprängningar inför brobygget. USA med vänner fortsätter försvaga länder i mellanöstern som står på fel sida, nu Syrien - krigföring med propaganda som största vapen (Iran lär blir det sista, vid det laget är nog det tredje världskriget uppe vid ytan). Dubstephypen verkar tack och lov vara över. För många jeansshorts.

När jag sammanfattar mitt 2012 blir det inga årets bästa skiva/film-listor... Jag har så otroligt svårt för hyper (hype i plural!) och är inte speciellt intresserad av att på lämmel/robot-vis gå och se The Hobbit för att sedan älta dess förträfflighet i en vecka och sen lämla iväg på nästa grej. Konsumerar inte så mycket musik eller film eller litteratur daterad till 2012. Lever i min egna bubbla som vanligt? (Det är en fantastisk bubbla!)

Har fortsatt läsa mej igenom Uffes böcker, är snart klar. Har läst och sett filmatiseringen av Sömnen efter Uffes andra bok, dessa är ju nåt slags tema för mitt 2012. Filmen: fantastiskt bra och dålig på samma gång. Hårt brännmärkt av att den är inspelad under början av 80-talet. Boken: gång på gång gåshud av att hitta små låttextrader här och där, och förstå mer och mer av den halvsubtila humorn som genomsyrar allt som karln har skrivit.

Jag tror det var nån gång under våren som jag för första gången hajade Star Wars på riktigt förresten. Har inte sett filmerna rakt av i ordning förut, och det var ju verkligen på tiden. Förstår inte riktigt hur jag har överlevt innan, men som sagt så har jag rätt svårt för att ta till mej av såna där grejer medan de hypas upp och marknadsförs stenhårt. Måste ta det när det passar mej. (Jag är en fjäril!!!!?) Hade också en fin kväll med Niklas och Robban då vi såg Easy Rider, som jag trodde att jag kunde i stort sett utantill men antagligen förstod ungefär 174 gånger bättre än senast jag såg den. Ja alltså, fan, nu när jag tänker på det, så har ju psykedelia och hippiegrejer varit med på ett litet hörn hela första halvan av 2012. Psykedelisk musik, film, tjej. Intressant och bra, inte en så stor del av vad som är jag (jag är för rastlös för att kunna identifiera mej med människor som vill röka på och chilla hela dagarna (överdrift, men ni hajar poängen), jag vill få saker gjorda, framåt, i 180...), men jag lärde mej mycket, breddade mina egna värderingar och fick några ytterligare pusselbitar på plats om hur allt tog form för 40-50 år sen.

Upptäckt musik: en del 60-talspop har snurrat i bilstereon under diverse resor, jag fick ju också en blandskiva med The Kinks förresten! Det är nog den största nya bekantskapen. Har simmat framåt genom Uffes diskografi. Höjdpunkter: Hon gör mej galen! Den vassa eggen! (hela albumet)

Men vafan har jag gjort hela jävla året?

Målade om sovrummet i november, satte upp Audrey på ena väggen och Uffe på den andra. Har gjort det här slottet till mitt. Köpte kamra i juni. Olinda har skaffat rosa hår. En singel med The Resonance har jag spelat in och gett ut (ok, jag har spelat in mer, lite mer). Började äta bättre mat och träna hyfsat regelbundet i februari. Skickade in den där jävla ansökan innan femtonde oktober. Gav mej i våras fan på att fånga sommaren innan den är över för en gångs skull! Picknickade således med Emily vid havet i april - efter en kvart: snöfall, men det har ju aldrig hindrat oss från att fira sommarens ankomst. Drog ihop ett par schyssta grillkvällar, var på Getaway Rock, hade en underbar semester såklart, resa genom Sverige till fina utspridda vänner och fina platser (och Way out West: såg solen, groggen, Kraftwerk och lite av Refused) och fint öl. På min resa gav jag Stockholm en chans för första gången och Stockholm överträffade mina förväntningar på Stockholm faktiskt. Gott öl kom, till mej och Johnny och Lovisa på en balkong nånstans. Jag promenerade med kamra och sen kom regn, men sen sol igen. Jag var ju också förbi schyssta ställen som Motala och Göteborg igen och för första gången var jag i Skåne på eget bevåg och såg stenåldersstenarna vid Haväng, det var ju rätt häftigt och episkt under en rosalila himmel. Hade sällskap på resan av Niklas (Sundsvall - Säter) och smulan (Norrköping - Göteborg). Förutom Tvilles underbara resa genom Sverige #2 blev det några schyssta mindre roadtrips med kamra och Emily, vi tog oss till och med i kragen och reste till Delsbostämmans fiolgnissel (under regn) i år. Det var en fin tid - med betydligt fler oförglömliga oändliga nätter än året innan - men om det kan kallas sommar... därom tvista de lärde! Hösten: mycket jobb men också en del schysst drag (inte minst Pipelinegalan på Aveny) och en sväng till London.


Så, under 2013: nytt hopp om mer sommar. Tänker lugnt och stilla hälla i ytterligare programmeringsutbildning i hjärnan. Fortsätta jobba med The Resonances andra album. Fortsätta utforska landet. Mer gott öl. Framförallt mer sommar... mindre regn.