Min Evangeline

Inatt skrev jag en låt, för en gångs skull i dur, min första låt för i år. Förra året skrev jag nog bara en låt... men en bra låt. Oxytocin. Den jag skrev inatt är smått spirituell, lite mer timid än de flesta senaste låtarna. Är nöjd. Den är min Evangeline.

To Live and Let Die

Jag gav ut en singel med The Resonance härom veckan, den finns på Spotify: The Resonance – To Live and Let Die. B-sidan heter Oxytocin.

To Live and Let Die har vi nog spelat på alla konserter, den finns också inspelad med Tvivelfront back in the days men jag tyckte att den förtjänade både en bättre inspelning och att bli utgiven som singel dels eftersom den har hängt med genom alla år som en stark livelåt men också för att den var så viktig för The Resonances identitet att det nästan känns konstigt att den skrevs redan 2005 istället för runt 2010 när vi blev The Resonance och började spela mer rockigt och postpunktigt.

Jag har alltid velat spela in fler monotona låtar, typ som Spacemen 3 med flera, så det var roligt att jag lyckades hålla mej ifrån att göra Oxytocin till en låt med helt trumset och så vidare, den lunkar liksom på med en rak kick genom hela låten, ingen bas (alltså instrumentet, inte frekvensomfånget) har den heller, det återstår att se om jag kan hålla mej ifrån att testa att göra en fullbandsversion till albumet.

Fred och kärlek
// T

Brev från en studio

Har spelat in en del musik idag, jobbar på en låt som blev nåt helt annat än vad jag trodde när jag började med den... en gång i tiden jammade jag med Emily och hittade på nåt schysst riff, som jag sen tänkte ta med till en ny låt, så sen skrev jag vers och refräng och sen försvann det där riffet som var grundidén från början, och nu igår och idag kom jag på en ny melodislinga, blir tvungen att lägga om alla kompgitarrer för att allt ska passa. Kul, när en låt tar form, eftersom man vet när den är klar att den aldrig skulle ha kunnat vara på nåt annat sätt. Ibland har jag en nästan religiös inställning till det där, att musiken verkligen är självklar och definitiv. Fast jag menar inget pretentiöst med det, att det skulle vara så jävla heligt. Bara att det finns där.

Tror att albumet kanske kan vara klart inom fem år om allt går som det ska. Hähähä.