Jag gav ut en singel med The Resonance härom veckan, den finns på Spotify: The Resonance – To Live and Let Die. B-sidan heter Oxytocin.
To Live and Let Die har vi nog spelat på alla konserter, den finns också inspelad med Tvivelfront back in the days men jag tyckte att den förtjänade både en bättre inspelning och att bli utgiven som singel dels eftersom den har hängt med genom alla år som en stark livelåt men också för att den var så viktig för The Resonances identitet att det nästan känns konstigt att den skrevs redan 2005 istället för runt 2010 när vi blev The Resonance och började spela mer rockigt och postpunktigt.
Jag har alltid velat spela in fler monotona låtar, typ som Spacemen 3 med flera, så det var roligt att jag lyckades hålla mej ifrån att göra Oxytocin till en låt med helt trumset och så vidare, den lunkar liksom på med en rak kick genom hela låten, ingen bas (alltså instrumentet, inte frekvensomfånget) har den heller, det återstår att se om jag kan hålla mej ifrån att testa att göra en fullbandsversion till albumet.
Fred och kärlek
// T
