Warp mode

Frisk från förkylning. Ledig sju dagar i sträck: ett par krogsvängar, och tid att googla efter persienner. Har en fin paragraf i mitt hyreskontrakt där det står att hyresgästen ansvarar för persienner och att det ser vårdat ut och yadayada. Smått märkligt tycker jag, men i alla fall så är det ju snyggare och mer diskret och mindre flummigt med riktiga persienner istället för sånadär jävla ihopvävda blompinnerangel som finns på IKEA.

WTF, jag bloggar om persienner :(

Fortsätter slänga saker också. Det senaste året måste jag ha skrotat och slängt typ tio kubik gamla grejer. När man vill ändra sitt liv så är det schysst att det syns så starkt visuellt i tillvaron också. Handtvättar ett par jackor, vrider ur dom och ser tvättvattnet nikotinfärgas. Vet att det är sista gången jag kommer vara med om det, eftersom jag inte röker längre. Kläderna blir rena, liksom min själ. (!???) Nä, icke så, mitt hjärta svider; några lik i den psykiska garderoben har jag nog kvar i alla lägen. Men vårstädningen är trevlig i alla fall.

Igen och igen och igen...?

Letade t-shirts. Kom hem med jacka och strumpor. Knaprar alvedon igen, vafan?

Min bunker

Börjar gräva en grop där man kanske kan gjuta en bunker nån mörk oktobernatt om man lyckas muta nån av de arbetare som vid det laget importerats för att bygga bron över sundet och på så sätt få tillgång till bil med betongsnurra...

Tänkte att det skulle vara skönt att kunna stänga in sej i säkerhet. Lidingö-i:et sprids just nu hejdlöst till andra delar av landet och det mest oroande av allt är att det sprider sej till andra bokstäver. 

Man blir ju lite mörkrädd. Måste komma ihåg att ta med stearinljus också.

Att plåta

Det är synd att mobilkameror och kompaktkameror är så dåliga. Jag skulle vilja föreviga alla små inslag av konst och poesi som jag möter varje dag... speciellt den som skapas av folk som inte vet att dom är konstnärer och poeter. Det kommer väl en dag då jag köper en riktig kamera, men då kommer jag säkert vara för rädd om den för att våga ta med den på alla äventyr jag är med om (i mitt jävulskt actionspäckade liv)...

Att bygga

Just nu gillar jag den underbara kreativa processen, den där man ritar upp alla grova linjer och skissar stort och kommer med massor med idéer och skapar ett schysst helhetsintryck och slår an strängar och man har många kritor i fina färger som inte ens låter jobbigt mot tavlan, men inte den jävla dryga finslipande delen med att paketera allting. Samtidigt så vill jag inte att nån annan ska paketera.

Men det kanske gör sej själv när man väl har något att paketera, jag vet inte. Det finns i alla fall ett tema; ett opretentiöst tema. Mycket märkligt, att ens HA ett tema är ju pretentiöst. Det blir lite paradoxalt kanske. Men det gör inget.

I underlandet

Eskapism eller inte, det är frågan!

I evigheten, amen

När jorden var lite yngre fanns kyrkan, under knugen (sic), för att styra folkets värderingar. Idag finns massmedia, under staten (och kapitalet, heh). Då som nu; total korruption.