fredag 10 april 2009

Nostalgia Locomotive

I måndags eller tisdags kom jag och tänka på en låt som Hampus visade mej på en efterfest för väldigt väldigt längesen. Jag har ju sett det här bandet spela 2004 men då stod man längst fram vid staketet och väntade på att Broder Daniel skulle gå på och var inte speciellt intresserad av varken The Mo eller av att se Sophie Zelmani sitta och dricka rödvin på en scen i en timme... I alla fall så kollade jag på den här musikvideon och sen dess har jag lyssnat på låten minst 150 gånger de senaste dagarna, och mitt humör har varit lite som en bergochdalbana... pendlat mellan eufori och skrattanfall och tunga ångestattacker från helvete! Låten är alldeles på gränsen till att vara en av dom där låtarna som man inte lyssnar på för att de är för farliga (exempel på sån låt: Her Majesty - Cut Me), den är ju för fin för att stänga av så man bara lyssnar på den om och om igen... i alla fall jag.



De senaste dagarna har jag förutom att jag upplevt ett känslofyrverkeri även spelat in lite musik med Kim, det är skönt att komma lite framåt med det där och fem av låtarna är i stort sett klara... det ska antagligen vara mellan åtta och tolv spår så vi är ju på god väg. Dock så skulle jag vilja att VARJE dag var en såndär dag när man bara hänger tillsammans, har en gitarr med sej hela tiden, skriver en låt eller spelar in nåt eller tar en öl, jag vill nog att mitt liv ska vara lite mer som en film, att man kan klippa bort den tråkiga vardagen när man duschar, lagar mat och såna tråkiga saker och istället BARA sysslar med det som driver handlingen framåt... dvs umgås, festa, göra musik och så vidare. Till en viss del det ju jag som är en obotlig romantiker och går på alla rockmyter, men det är också så att jag skulle vilja att fler av mina kära bandkamrater kunde ha mer tid över till att bara syssla med det här eftersom vi snart kommer att vara 40+ och då är det inte så jävla hippt att vara rockstars... :) Jag tror jag måste ta och förklara mina drömmar för dom nån dag.

Nu ska jag ta och jobba rätt långa pass de närmsta tre dagarna, så vi får väl se när jag hör av mej igen... Ha det bra kids!

1 kommentar :

  1. Jag önskar också livet var som en film ,men man kan ju låtsas och säga att det är som en film ändå. Nu lyser solen och man blir glad i själen!

    Hoppas det gick finemang att jobba!

    SvaraRadera