Iggy igen. Musiken den här gången.

Den här låten kan ni utan och innan. Allihopa. Men det finns en extra dimension i den här låten när den spelas live. Eftersom den har samma ackordföljd hela tiden så varierar den bara i intensitet. Det passar jävligt bra till en sån scenpersonlighet som Iggy. Jag måste nog göra nån sån låt nån gång... snart. Som kan hålla på hur lång eller kort tid som helst. Det spelar ingen roll ifall grabben däckar på scen en kvart, försvinner i publikhavet en stund eller whatever. Bandet fortsätter spela tills de känner att låten är klar. Det spelar ju förresten ingen roll vilken text han sjunger heller. 

Jag gillar berättelsen i mitten också. Och när han säger "And I know I'm gonna die... And I know I'm gonna die..." Det är lite synd att youtubeklippet inte innehåller hela låten, men ni fattar grejen!




Sweet Sixteen. Det är en av mina favoritlåtar med Iggy. Snyggt riff. Här är den rätt seg i större delen av låten men slutar med att trummorna spelar i  dubbeltakt. Det är lite coolt. På skivan går den i en lite snabbare takt, samma takt hela tiden. Det verkar som om Iggy delar min (enligt andra, påstådda...) passion för lite yngre tjejer. Haha. Även känslan av att alla är snygga och coola och inte behöver en. Han sjunger "I'm an easy mark with my broken heart", jag tror att en viss Henrik som använder samma rim och teman ibland har lyssnat rätt flitigt på det här.




Some Weird Sin är rätt schysst också. Första textraden: "Well I never got my licence to live..." Anyways. Jag måste dra och fixa och trixa lite nu, jag hör av mej sen nån gång. Tjing...