Webshop

Nu har SVU äntligen en webshop. Tur.
http://www.soundandvision.se/shop/

Pales nya EP "Please don't Go Where I can't Follow" går att förbeställa där, den släpps 15 Januari!

I januari kommer Up the Chimney spela in ett gäng låtar också - det kan ju hända att vi ger ut en EP med dom också framöver :)

December

Och jag verkar bara vilja lyssna på
Talk Talk - It's My Life
Suede - Beautiful Ones
Pulp - Common People
om och om igen. Vet inte riktigt vad som är fel.
Vad är det som är fel?

Jag har en positiv framtidssyn men den där rastlösheten och det där "nu-är-jag-för-lat-förihelvete-tville-gå-och-gör-nån-nytta" släpper inte riktigt. Lite synd att man inte kan koppla av, lite schysst att man känner att apatin som jag har bråkat med de senaste fyra åren verkar tappa taget.

Dags att dra ner till Pipeline och kolla om Teo har lyckats låna ström till kameran. Vi plåtade i söndags, i motljus, tog massor med bilder, ända tills batteriet dog, kunde inte kolla på dom i datorn efteråt... så det blir lite spännande att se hur bra eller dåligt det gick.


Pales skivor är pressade. Snyggt. Släpps 15 Januari.

Ha det bra, jag skriver nåt mer inlägg om ett par år.

Sömnproblem

Kanske fullmånens fel eller så är jag bara orutinerad i det där med att sova. Lyckades somna kring tolvslaget, drömde att tyska nazistsoldater smög sej ner vid torget och så började alla skjuta på varann med automatvapen, sen kom en grabb jag känner lite halvt och knivade ner nån tysk och sen skjöt han en annan, så tyskarna hoppade upp på sin vagn som dom hade kommit med och så sprang hästen iväg med vagnen, det ramlade en massa kött från tysken som hade blivit skjuten, lite brutalt sådär. Sen åkte dom söderut. Då vaknade jag och klockan var 00:19. En liten powernap, gjorde mej pigg som en lärka! Tack...

Berg-och-dalvana

Helgen var schysst tycker jag. Rikki och Jens kom upp till Sundsvall och så tog vi nån öl. Parkfest, krogfest, fyllerepande... äger. Fin avslutning på kvällen också... : )

Målarjobbet tog slut för ett par dagar sen så jag har hängt på pipen och spelat in. Gitarrer igår och sång idag. Det känns bra att det börjar komma nånvart. Nu är äntligen efter allt velande låtarna spikade till singeln, en låt nästan helt klar, två halvklara. Vi behöver plåta en bild till omslaget, är det nån som har ett par vingar att låna ut? Typ såna som Martin har;

Easy Rider

I helgen har jag jobbat och slitit, kört taxi fredag och lördag kväll, och övrig tid installerat och fixat och trixat med ett par datorer som ska byta plats... jag tänkte att det är bäst att ha en så bra dator som möjligt att spela in musik med, så det får bli lite omgruppering. Jaja, jag är helt slut i huvet efter helgen och ska upp tidigt i morron, så det finns ju inget annat att göra än att kolla på Easy Rider och försöka somna, även om dygnsrytmen inte riktigt säger sova än.

Turne

Idag har jag flängt runt halva Hälsingland och hälsat på mor och far. Inkasserade en halvgammal dator, en skivspelare och en taklampa. Även middag. Blev varnad att ta det lugnt på vägen hem eftersom det är så mycket älgar som irrar runt på vägarna och sådär... jag träffade inte på nån älg men däremot en tjur (!) som stod och chillade på vägen i Bjuråker. Kul för honom.

Ikväll börjar onsdagscafésäsongen

Så från och med idag kommer jag spendera en hel del onsdagkvällar nere på stan. Ikväll spelar en tjej som heter Elsa Sjögren, det blir säkert fint.Se Pipelines hemsida om du funderar på att gå dit.

Bra dag i övrigt också! Blev bland annat erbjuden att jobba på fredag och lördag. Kommer inte riktigt ihåg hur man gör eftersom det var så längesen, men det fixar sej väl. Jag är lite rädd också att nån av den som jag delar lägenhet med har bjudit in halva stan i mitt rum på fest när jag har varit borta, så att min växelkassa har blivit snodd från taxiplånboken... får försöka få tag i lite växelpengar nån dag, kanske ikväll på Cafét.

Nu luktar min dator bränt, ungefär som en plattång eller hårtork brukar lukta, så jag ska nog ta och runda av det här blogginlägget ifall det börjar brinna eller så. Vi hörs.

Liveklipp med Yvonne

Robert sa just på facebook att han upplevede sin förkylning lite som en mardröm, det fick mej osökt att tänka på "Bad Bad Dream" av Yvonne så jag sökte på Youtube för att hitta liveklippet från Hultsfred 01. Till min förvåning och enorma glädje har nån filmat och lagt upp till synes en hel konsert från i somras! Tack! Det är välidgt kul att Yvonne verkar förstå numera att deras tidiga material är riktigt bra, jag tolkar det så i och med att många låtar från konserten är från de första två plattorna. Enligt intervjuer på deras gamla hemsida från runt 97-99 verkade de inte alls uppskatta låtarna då från deras första skiva (som är från 95). Själv tycker jag att första skivan är bäst vad gäller produktionen och ljudbilden, och att andra skivan har bäst låtar, med ett väldigt enhetligt romantiskt tema.

Så jag tänkte välja ut några av låtarna här, som ni måste se. Jag blir ENORMT sugen på att spela live när jag ser de här klippen... Här är första låten på första skivan. For Your Pleasure. Temat "I know i must stay - I'm to fill your loneliness with lies" använder Henric även i texten till Modern Love ("I'm here to keep your loneliness away")




Modern Love. Solklar hitlåt! Vi har faktiskt spelat en cover på den här en gång på en unpluggedspelning, vilket även togs upp av ett gäng filmkameror. Jag har ingen aning om var inspelningarna tog vägen, men de dyker väl upp nån gång nånstans.




Only Dancing är från andra skivan och kan vara den bästa låten Yvonne har gjort. Hela låten bara bygger mer och mer och blir maffigare och maffigare. Handlar i mina öron om spänningen och alla tankar som far runt i huvudet när man träffar en tjej. Det handlar många Yvonnelåtar om i mina öron, men alla berättar om det från olika vinklar.




Drifter är också jävligt bra, en viss version av den är med i Fucking Åmål som ni kanske kommer ihåg. Liveupptagningen här gör den inte riktigt rättvisa för tyngden i låten hörs bara under verserna, men den är grym live med extraversen på slutet. Knarkig text. Den är från tiden innan första albumet.




Frozen var med på en EP innan första albumet. Den är inte speciellt lättlyssnad, så egentligen förväntar jag mej knappt att nån ska förstå charmen i den. Det är kanske bara det att den är ett så bra exempel på en tidig Yvonnelåt. Takten, gothiga enkla melodier, korta fraser som sjungs till två ackord, synthljuden... och så vidare.




Det är lite synd att Odd inte finns med på den där spelningen, så jag lägger in den från spelningen på Sticky i Göteborg istället. Inte riktigt lika bra ljud och bild, men ändå. Den är väldigt mörk och drivig. Väldigt mörk. När Yvonne spelade på Pipeline 1995 fick David (som spelade gitarr) ett epilepsianfall av strobljuset under slutet av den här låten.




Sådär, nu fattar ni förhoppningsvis vad bra musik är, det kanske till och med går att hitta några paralleller till musiken jag skriver. Eller så fattar ni fortfarande ingenting! Haha. Kärlek!

Jobb till Wibi.se

Inte så mycket bloggat idag. Jag har lite ont i nacken...! Något sliten. Men det fina med idag är att vi verkar få tag i ett jobb eller två till Wibi.se nu snart, det känns ju strålande i och med att man äntligen kanske kan få tag i lite pengar som man dessutom har gjort någorlunda rätt för! Det innebär visserligen i såna fall en helt ny värld att sätta sej in i vad gäller företagande: skatter, avgifter, regler, bokföring och sånt där. Tur att man har morsan att ringa till om man undrar över såna saker.

Spring iväg och köp premiumkonton till Spotify nurå! Haha! Själv ska jag ta ett varmt bad tror jag och försöka mjukna upp lite i kroppen... om det går.

Om att försova sej en solig måndagmorron

Jag ställde ju väckarklockan igår kväll... på 9:20. Men jag glömde ställa klockradion! Vaknade således 10:30... Dvs hörde aldrig ens väckarklockan. Lite synd, jag får börja jobba en timme senare och komma hem en timme senare, men det kan man väl kanske leva med när man har Mott...
 

Om Män som hatar kvinnor

Det var ju en helt okej film det där! Spännande och fängslande, schyssta karaktärer, lagomt komplex handling utspridd geografiskt och tidsmässigt, bra skådespelare... och snyggt hur nästan hela berättelsen speglar titeln. Det känns som rätt väl spenderad tid sent på en söndagkväll. Det enda som stör mej med här där typen av filmer (deckare/thrillers etc) är att även om de är väldigt bra så är de sällan intressanta att se en gång till, det är inte alls lika spännande när man vet hur allt hänger ihop.

Visst finns det lite fler dimensioner i den här filmen jämfört med i till exempel en vanlig Beck- eller Wallander-film eftersom mycket av innehållet utgörs av karaktärernas bakgrund osv och inte bara av själva deckarmysteriet, men knappast tillräckligt för att den ska hamna på listan över filmer som man kollar på många gånger, endera för att de är bra eller för att man upptäcker nya dimensioner i dem varje gång man ser dem. I och för sej finns det inte så mycket mer man lär sej av att se Fucking Åmål för hundrade gången heller, men det är alltid fint att insupa stämingen i såna filmer...

Män som hatar kvinnor

Ska jag kolla på nu. Spännande. Chips har jag köpt också, trots Iggy-drömmen, men det är ju... eh... söndag. Man måste ju chilla lite och mentalt förbereda sej för att jobba i morron!

Förresten är alla film- och boktips väldigt välkomna!

Vakna

Det kan nog bli en schysst dag idag ifall man bara kan vakna på sej lite (dricka massor med kaffe) och hinna med allt man vill göra. Jag borde städa, träna, handla och fixa lite. Sen ikväll gärna fortsätta spela in! I fredags hann vi inte längre än till att grovmixa trummorna lite... det kanske var för att vi började dricka nån öl och fyllejamma som vanligt. I alla fall så blev det nog rätt schysst mixade trummor - bandeko används rätt flitigt så det kommer nog att låta lite skumt typ som i den här låten.... (En liveupptagning av Joy Divisions Disorder) Men det är ju lite roligare så än om det inte låter på nåt speciellt sätt.




Videon är helt okej att lyssna på, men det var ganska störande att TITTA på den...

Om Jag och Djävulen

Vilket schysst fylleinlägg jag skrev igår natt... (Jag och djävulen) Det var lite skönt att skriva av sej antar jag, speciellt såna tankar som man normalt bara försöker tränga bort. Det är väldigt lätt att formulera sej när man har tagit nån öl upptäckte jag också. Haha eventuellt så kanske jag experimenterar mer med det framöver... även om man kanske ska välja tillfällena då man super ner sej lite mer noggrannt när man har en massa oro i skallen.

För att vara lite mer konstruktiv så, tar jag gärna emot förslag och tips på jobb/försörjningsmöjligheter. Även om nån har nån mirakelkur mot social fobi och dålig självkänsla, det vore väldigt fint!
Jaja, det finns ingen anledning att älta allt det här igen, men jag kände att jag behövde kommentera det där inlägget från den nyktra sidan av livet.

Iggy igen. Musiken den här gången.

Den här låten kan ni utan och innan. Allihopa. Men det finns en extra dimension i den här låten när den spelas live. Eftersom den har samma ackordföljd hela tiden så varierar den bara i intensitet. Det passar jävligt bra till en sån scenpersonlighet som Iggy. Jag måste nog göra nån sån låt nån gång... snart. Som kan hålla på hur lång eller kort tid som helst. Det spelar ingen roll ifall grabben däckar på scen en kvart, försvinner i publikhavet en stund eller whatever. Bandet fortsätter spela tills de känner att låten är klar. Det spelar ju förresten ingen roll vilken text han sjunger heller. 

Jag gillar berättelsen i mitten också. Och när han säger "And I know I'm gonna die... And I know I'm gonna die..." Det är lite synd att youtubeklippet inte innehåller hela låten, men ni fattar grejen!




Sweet Sixteen. Det är en av mina favoritlåtar med Iggy. Snyggt riff. Här är den rätt seg i större delen av låten men slutar med att trummorna spelar i  dubbeltakt. Det är lite coolt. På skivan går den i en lite snabbare takt, samma takt hela tiden. Det verkar som om Iggy delar min (enligt andra, påstådda...) passion för lite yngre tjejer. Haha. Även känslan av att alla är snygga och coola och inte behöver en. Han sjunger "I'm an easy mark with my broken heart", jag tror att en viss Henrik som använder samma rim och teman ibland har lyssnat rätt flitigt på det här.




Some Weird Sin är rätt schysst också. Första textraden: "Well I never got my licence to live..." Anyways. Jag måste dra och fixa och trixa lite nu, jag hör av mej sen nån gång. Tjing...

Jag och djävulen

Hur känns det att vara så frustrerad över hur man ska överleva ekonomiskt framöver att man inte ens kan uttrycka sej ordentligt? Man drömmer om att skriva bra låtar som alla sina idoler men kan inte komma längre än till tanken att man kommer dö om några månader - men inte ens DEN känslan är nånting speciellt om man får ner det i en låt eftersom I'll be gone redan finns. Man skriver låtar och försöker jobba men allt är halvhjärtat eftersom man hela tiden har den jävla SATAN hängande över sej, som hotar med stora lien ifall man inte fixar fram pengar hela jävla tiden.

När jag går hem med en snefylla i skallen tänker jag ofta på Joy Division-raderna

Existence, well what does it matter?
I exist on the best terms I can.
The past is now part of my future,
The present is well out of hand.
The present is well out of hand.

Funderar på om det spelar nån roll, om det är nån ide att ens försöka stanna kvar. Man gör sitt bästa hela tiden utifrån rådande förhållanden men man skulle kunna vara så mycket bättre om man bara slapp den jävla oron och allt det där.

Framförallt, The past is now part of my future. Hur jag funderar på ifall nånting, till exempel mina framtidsutsikter (eller nuet... the present) kunde vara annorlunda ifall man hade gjort andra val tidigare. Till exempel inte slagit på teven den där kvällen för länge sen. En junikväll 2004 sa Fia åt mej att slå på teven, Broder Daniels konsert från Hultsfred direktsändes. Jag kände igen låtarna från Fucking Åmål bland annat. Jämfört med musiken jag lyssnat på tidigare som visserligen var väldigt bra (Depeche Mode) så fanns här en till dimension: den känslomässiga. Jag brukade redan sminka mej med kajal eftersom jag lyssnade på DM och sådär, så sångaren i BD såg ut typ som mej. Men han sjöng om saker som berörde också. Jag började identifiera mej med känslorna av utanförskap, olycklig kärlek, arbetslöshet etc etc etc istället för att försöka ta mej ur dom. En fin tröst, att det fanns nån som upplevde samma sak och sådär, men - det är jävligt svårt att må bra ifall man som sagt identifierar sej mej alla såna dåliga saker.

Jag vet inte var jag skulle ha varit om jag inte hade slagit på teven och sett den där konserten. Jag kanske hade jobbat som programmerare med en lön på 35000 i månaden och haft en fin bil och en fin tjej och haft det bra. Jag vet inte vad som är bättre... att vara lyckligt ovetande om den romantiska, deppiga sidan av livet eller att uppleva dess värsta sidor utan möjlighet att ta sej därifrån. På nåt sätt känner jag alltid att även om min situation har förvärrats de senaste åren så har mina värderingar blivit bättre. Vad det nu är värt, om man ändå kommer försvinna om ett tag.

Down to town on a saturday night

Inte riktigt lördagkväll. Men nästan. Det regnar som fan. Jag ska dra och fika med ett par vänner och ikväll blir det till att spela in så mycket som möjligt av "Kid Icarus". Vi hörs.

 

Spotify och pengar till artister

För nån dag sen när jag googlade efter Spotifys ersättningsnivåer kom jag in på Ugglas blogginlägg där han berättar varför han har dragit tillbaka sin musik därifrån."Det visade sig att jag under det första halvåret tjänat lika mycket på sex månader som en halvdan gatumusikant drar in på en dag", skriver han. Visst kan vi anta att största delen av Ugglas publik är för gammal och/eller oteknisk för att använda Spotify överhuvudtaget, speciellt med tanke på att Spotifys gratistjänst inte är släppt till allmänheten i Sverige än (man måste fortfarande ha en invite). Men många fler artister har reagerat på samma sätt - faktum kvarstår att ersättningsnivåerna inte ger riktigt den här känslan av att lösningen på piratkopieringsproblematiken är funnen, som många hade hoppats på.

Men. Det ska bli riktigt intressant att se hur det här utvecklar sej framöver. Det mesta tyder på att Uggla hade kunnat få mer pengar i sin nästa avräkning ifall han inte hade valt att dra tillbaka sin musik: Spotifys användarantal ökar hela tiden och förr eller senare (det verkar bli senare...) kommer ju gratistjänsten att öppnas för allmänheten. Det kommer att göra det intressantare för företag att betala för reklam. På Spotifys blogg står det idag att man från och med nu kan köpa "Spotify Premium" från alla 7-Eleven och Pressbyrån i hela Sverige. Jag hoppas att det kommer att öka antalet premiumanvändare. Från de avräkningsrapporter vår skivlabel har fått, kan man konstatera att ersättningen för en spelad låt av en premiumanvändare ligger på ca 200 gånger mer än för en spelad låt av en gratisanvändare! Jag vet inte om det är på grund av att Spotify hittills har haft problem med att sälja tillräckligt mycket reklam, eller ifall de också till viss del vill att det ska vara så.


Priset på musik måste ju framöver hamna nånstans mellan det tidigare priset på skivor (150:- / album ungefär) vilket folk absolut inte är beredda att betala (längre), och priset för att piratkopiera musiken (0:-) vilket är ohållbart för de flesta artister och bolag. Självklart svider det lite för en sån som Uggla som började spela musik på 70-talet när folk verkligen köpte skivor (och köpte i större utsträckning den musik som spelades på radion, eftersom de inte hade alls samma möjligheter som finns idag att utveckla sin egen musiksmak) att vänja sig vid ett sjunkande pris.

Jag tycker det är ett stort framsteg i alla fall att man äntligen kan slippa betala för att äga enskilda exemplar av skivor/låtar, och istället betala en summa för att kunna lyssna på massor med musik. Det möjliggör ju att man kan ha en mycket mycket bredare musiksmak än om man bara kan lyssna på de få skivor man har råd med - även om priset skulle vara lägre är det jobbigt att köpa enskilda skivor också tycker jag, I och med att man är uppväxt med piratkopiering är man van att kunna lyssna på vilka låtar man vill när man vill, så det här med att man blir sugen på att höra en speciell låt, men inte kan lyssna på den förrän man har gått igenom nån slags betalningsprocess hör förhoppningsvis till det förflutna.

Det var längesen jag skrev ett så långt inlägg! Men jag tycker det är rätt intressant och som sagt ska det bli spännande att se hur det här utvecklar sej framöver.

Se aftonbladets artikel om Ugglas inlägg.

The Confusions

Okej, för er som är från Sundsvall är ju det här inget nytt, men för er andra: The Confusions är ett skitbra band från Sundsvall som har funnits sen början av 90-talet, de har synts på ZTV, gjort en hel del klockrena låtar, fått bra recensioner i Sonic och så vidare men inte spelats särskilt mycket på svensk radio så det är inte alltför många ute i landet som vet vilka de är tyvärr.

The Pilot är mest lättlyssnad, och textraderna

"Life is hard when you're 21,
24 and 25 and you know
that you'll never grow old"

är rätt fina i sammanhanget, speciellt om man är i den åldern.



The Logo är en singel från förra skivan "The Story Behind the Story". Jag kommer ihåg för ett par år sen när de affischerade i stan om att de sökte folk som ville vara med i videon, kul grej! Därav känner man igen en och annan av de som är med. 



Om ett par månader kommer de släppa ett nytt album. Det låter bra! Nu ska jag nog ta och städa undan lite här hemma. Ha det bra alla!

Så blev det

Håret alltså, när jag klippte det. Kanske måste putsa lite till på det nån dag. Det fixar sej... Nu är det morron så jag ska koka en kanna kaffe och dra iväg och jobba. Rock on....

(Sundsvall på bloggkartan.se)

Kropp som Iggy Pop...

Skulle man ta och skaffa sej nån dag. Han var fan jävligt snygg ett tag för länge sen... Frågan är hur lätt det är att vara lika deffad som honom utan att gå på en jävla massa droger. Jaja, det är väl bara att fortsätta drömma och träna... Ovanligt snyggt hår och smink på den här bilden också!

Bild och ljud

Det slog mej just att jag när jag blev klar med att programmera funktionerna till Emils hemsida (för typ ett halvår sen) glömde jag ju bort att berätta det och länka till den här i min blogg. Den är ju fan rätt schysst. Han är ju skitduktig fotograf dessutom så ni borde verkligen kolla in bilderna på hans sida. Han har följt med Cult of Luna på nån turnésväng bland annat.

www.emilnordin.com


Och en låt ikväll. Lit De Parade av Lundell, nyår 85, nåt år innan behandlingshemmet och nykterheten, han är hög som ett hus och sjunger om, jag vet inte, sej själv tio år tidigare kanske? Tämligen rörande i alla fall, känslan av att vara totalt oslagbar en lördagkväll och totalt slagen en söndagmorron är ju rätt bekant.

September

Idag är det september tydligen. Lite synd att det snart är mörkt och kallt... vad fan ska vi ta oss till? Om jag var rikare skulle jag dra söderut på solsemester över vintern. Mörkret är inte så snällt mot mitt psyke.

Jag har jobbat idag och tränat. Bra gjort. Tack. Nu tar jag en kopp kaffe, ska snart tvinga mej att ta en dusch och sen gå och handla. Ska förresten försöka komma ihåg att spraya håret eftersom jag numera som sagt äger hårspray!

Ikväll ska jag nog kasta mej ut i världen.
Vi hörs. Kram.

Solo

Idag har jag jobbat ute i solen, jävligt fint, sen drog jag till stan och köpte hårspray, jag har inte köpt hårspray på typ fyra år eller nånting! Lite kul. Sen drog jag till Pipen och träffade grabbarna, det var trevligt som fan som vanligt, resten av kvällen spenderade jag och Robban med att spela in ett gitarrsolo till These Days, satan vad bra det blev! Det är svårt att välja singellåt nu. Cigarettes är mer lättlyssnad men mycket mycket svårare att få till rent spel- och ljudtekniskt... Vi får se hur det låter när dom är mixade och så.

Jag är smått sugen på att starta ett webbforum, men jag vet inte alls vilken inriktning det skulle ha... endera alternativ/indie-musik eller programmering/webbutveckling antar jag att det lutar åt mest. Är det nån som har nåra idéer? Som saknar nåt forum? Är även lite sugen på att starta ett online-fanzine men i såna fall behöver jag komma i kontakt med folk som vill skriva... intervjua band och recensera skivor och konserter och skriva krönikor och sådär. Aja, det är mest tankar som snurrar, men hör av er ifall ni har nåt att säga om det!

Jag såg för några dagar sen att The Jesus and Mary Chain har inte bara en låt som heter About You utan även en som heter These Days. Det gör dem nog till det band som vi har flest gemensamma låttitlar med! Deras bästa låtar är April Skies och Happy Place. Lyssna på Happy Place, slutet är så fint. Save me, go on and save me... För nåt år sen var jag jävligt sugen på att göra en cover på den och upprepa de där raderna jättemånga gånger.

Söndag kväll. Inte morron.

Tänkte först fortsätta lite på det förra inlägget. Vi har fått upp en duglig sida på www.wibi.se nu, så nästa steg är att få upp en jävla massa webbsidor över jävla allt så att folk hittar dit. Är det nån av er som läser min blogg som behöver en personligt anpassad blogg/bildgalleri eller vilken typ av webbsida som helst? Planeringsverktyg kanske? Med ett eget domännamn typ "www.minblogg.se" eller whatever, alternativt (utan domänavgiften) som en subdomän till wibi.se dvs "minblogg.wibi.se". Tvivlar på det men ändå, hör av er isf :)

Nu är det snart läggdags, jag har lyssnat skitmycket på Mott the Hoople i helgen. I ett par år har jag ju älskat låten All the Young Dudes som Bowie skrev åt dem, men de har fan gjort en hel del bra grejer! "When My Mind's Gone" är en jävligt fin ballad, som Uggla gjorde en referens till 77 när han sjöng om när han såg Mott 71: om sångaren med det stora burriga håret som >>lika gärna skulle kunna ha varit jag<<, att han när han står på scenen fortfarande kommer ihåg den där spruckna rösten sjunga "When My Mind's Gone..."

Lägg även märke till sångarens hår och solglasögon, på tal om Uggla.

Jag har klippt mej förresten. Det var nog såhär jag ville klippa mej sist, men då misslyckades jag nog en del. Jag var lite mer vågad den här gången. Haha.

Och nu väntar en vecka med hårt arbete. Men det är väl så vi vill ha det. Det är ju så skönt att vara nöjd med att man inte har latat sej. Jag vet inte om jag skrev ovanstående mening för att det är sant eller för att jag vill att det ska vara tillräckligt sant. Haha.

Jag tror jag ska börja göra det till en vana att efter varje stycke lägga till ett haha. Haha.

Gonatt med er, gå och lägg er, det är sent ju!

wibi.se

Idag var jag rätt rastlös så jag tjatade på Johnny att vi borde starta den där webbyrån som vi har funderat på i alla tusentals år. Så nu är wibi.se registrerad och så kommer det väl upp nån sida där om ett tag, sen får vi väl försöka få tag i lite jobb, och hitta på några projekt att driva. Kul grej! Hoppas det blir bra.

Mycket att göra, lite tid.

Det är många veckodagar och få helgdagar varje vecka tycker jag. Ändå är jag ju rätt bortskämd jämfört med de som jobbar heltid... På G just nu är: jag tänkte bli pokerproffs, jag ska hjälpa Johnny med lite programmering som han inte hinner med själv, det är hög jävla tid att spela in låtarna till Tvivelfrontsingeln (bara trummorna är inspelade hittills), jag måste tvätta kläder nån dag, måste klippa håret nån dag.

Men i alla fall, jag känner för att dela med mej av min Spotify-playlist, som är den jag lyssnar på oftast nuförtiden...! Det är en del Stones, Springsteen, Bowie osv.

Kram

På onsdag nästa vecka har vi studiotid, vi ska spela in trummor till 4-5 låtar eller vad det nu blir. Det är schysst. Kul att höja ribban lite också, att ha trummor som låter bra och som inte är programmerade!

Jag såg filmen Goodfellas härom dan, jag har börjat kolla in lite gangsterfilmer nivet typ såna där Al Pacino eller DeNiro är med så att jag kan bli lite mer gangster och lite mindre tönt... dock så tycker jag Goodfellas var lite småtöntig. Miljön är ju nån merikansk jävla idyll liksom så det blir puttinuttigt och gulligt OAVSETT hur brutala mord dom gör i filmen. Tacka vet jag Scarface :'D

Hampus har läst Snabba Cash nu så jag snodde den av han och tänker också läsa den. Måste ju veta hur man fixar pengar, haha!

Jag hör av mej nån dag, lyssna på Hungry Heart så länge.

Bildbevis

För att jag redan från unga år har varit en grubblare, för att hela meningen med min existens alltid har varit att fundera och reflektera över livets svårigheter.

Regn från helvete

I morse klev jag upp och konstaterade att det inte skulle bli nåt jobb idag eftersom det regnade. Lite skönt att vara ledig, samtidigt lite onödigt eftersom man ifall man är jag blir förbannat slö av det här regnjävla vädret! Det sjuka är också att man är sömnig hela tiden trots att man har druckit fjorton liter kaffe. Jag har i alla fall städat ur min skrubb + en garderob rätt ordentligt och slängt ~10 kassar med random grejer, och det var ju duktigt av mej!

Ikväll blir det endera att dra till Pipen och mixa ihop Cigarettes (Kim har spelat in leadgitarren nere i uppsala och skickat upp filer) eller så blir det att hänga här hemma och... eh, såva eftersom man blir så jävla sömnig av väderhelvetet... man skulle även kunna planera lite för sitt framtida liv, jag funderar endera på att bli astronaut eller kanske bli nästa Bond-skådespelare. Återkommer när jag har bestämt mig.

Born in the USA

I torsdags var jag och hälsade på Amanda, fick middag och kaffe där, asschysst! Sen hittade jag bookleten till en Bruce Springsteen-samlingsskiva som låg där och började bläddra i den... roligt eftersom jag har börjat lyssna en del på "Hungry Heart" och några till låtar. Anyways så drog jag tillbaka till stan strax därefter (runt 22-tiden) och vad spelade dom på radion precis när jag startade bilen om inte "Born in the USA"? :)

Träffade Robban inne i stan, fixade och trixade med ett par låtar. Drack kaffe och tog nån cigg, lovade att skjutsa hem honom så han kunde vara kvar ett tag till efter att sista bussen hade gått. Kommer inte riktigt ihåg vad vi gjorde men det var säkert nåt skittrevligt. Sen skjutsade jag hem honom runt 0030-tiden och vad spelade dom på radion precis när vi satte oss i bilen och startade den om inte "Born in the USA"? :)

Hur stor är den chansen? : D

Fint väder

I morse var det sol, vid lunchtid var det åska och spöregn, nu är det strålande sol igen. Vackert. Man kanske borde åka iväg och bada?

I alla fall. På tal om att sluta snooza bort sitt liv... Jag har klivit upp runt klockan nio i fem dagar i rad nu, hoppar upp ur sängen DIREKT när klockan ringer! Väldigt nöjd är jag, för om ett tag kommer jag kanske till den punkten då jag 1. vaknar automatiskt ett par minuter innan klockan ringer, och/eller 2. då jag kan gå och lägga mej lite senare eftersom jag ändå kommer upp hur lätt som helst på morronen. Vi får se hur det går :) haha. Ifall ni undrar varför jag bryr mej om det här överhuvudtaget är det väl mest för att jag har blivit så inihelvete slö med att kliva upp på vettiga tider de senaste fem åren eftersom jag aldrig har haft några regelbundna jobbtider (däremot typ kör taxi på rätt sjuka tider osv).

Vad gäller bandet och nästa skiva så... Fem låtar har vi och jag spelat in demos på nu, snart en till också. Ungefär 30 minuter material färdigt. Det är fint. Även om det är en jävligt lång väg kvar innan alla låtar till skivan är spikade, så känns det bra att ha en bränd cd-skiva hemma med fem låtar, det känns liksom som att man har kommit till en milstolpe i alla fall och som ingen kan ta det ifrån en :)

Nu ska jag ducsha en sväng och sen hälsa på Amanda skulle jag tro,
vi hörs, ha det så bra alla!

Tack

Jag måste passa på att tacka alla som köpt vårt album (About You), det är jävligt schysst att vi har råd och därmed möjlighet att spela in ett till! I höst blir det en singel och till våren ett album, ifall vi kan hålla oss till planeringen. Just nu funderar jag över ifall Kid Icarus eller Cigarettes passar bäst som singel... Kid Icarus har alltid varit den vi har tänkt ge ut men för nån vecka sen skrev jag och Robban klart Cigarettes och den är inte så tokig den heller :) Det ska vi klura vidare på, nån gång under nästa vecka kommer vi nog dra till en studio och spela in trummor till tre-fyra låtar i alla fall. På ett sätt saknar jag nu när vi sysslar med såna här saker att spela live så mycket som vi gjorde i våras, på ett annat sätt är det skönt att det är lugnt ett tag... i höst drar det väl igång igen liksom.

Rock on, som ni vet kan man lyssna på albumet på Spotify också!

Några korta

- För ett par veckor sen var jag och Robert och Saramaria och Kim ner och kollade på Moz på hovet, så här såg det ut på vägen tillbaka:


- Jag har varit förkyld den senaste veckan, men nu är jag i stort sett frisk igen.
- ...därför jobbar jag och står i på dagarna.
- Tjuvtränar på att kliva upp direkt när klockan ringer på morronen istället för att snooza ca en timme... insåg att det inte är okej att snooza bort en tjugofjärdedel av sitt liv. Återkommer med hur det går.
- På kvällarna spelar vi in demos / mixar / skriver låtar etc rätt mycket. Målar även om i hallen. Kolla på Mash och göra pastasallad är annan helt okej kvällssysselsättning. Synd att man har sett alla Scrubs, man kan väl hoppas på säsong nio...
- Låten vi håller på med just nu är Cigarettes, den har funnits som ide i typ två år men inte blivit färdigskriven förrän den senaste veckan.
- Hampus har flyttat in hos mej igen.
- Det är skönt att det är sommar. Det borde vara sommar oftare.

...det var nog allt tror jag.
Jag hör av mej nåt mer senare.
Ha det så bra.
Puss.

Himlen är blå

Hej kära läsare,
igår var det midsommarafton och det var enormt trevligt,
Johnny kom och hälsade på och vi tog nån öl med Teo och Sandra och Robert... Hade funderat på att laga oss lite soft midsommarkäk, men rätt vad det var så hade Teos mamma lagat potatisgratäng, grillat kött, jumboräkor, grekisk sallad och ta mej fan allting, så det blev en sjujävla lyxmiddag!

Tyvärr är ju midsommar en sån där grej då folk sitter hemma i sina sommarstugor och super ansiktet av sej, det är lite synd för såna som oss som var mer sugna att dra på en krog och hänga lite... inga krogar hade ju öppet förutom typ en som var halvöppen! Helt idiotiskt faktiskt... men det var ju trevligt ändå. Kvällen slutade på Max, med chiliburgare och chili cheese, Johnny lärde mej partytricket att man kan trolla bort femtilappar! :D

Jag skulle vilja säga nånting lite mer genomtänkt i min blogg nån dag men vi får se om det händer framöver, just nu är det verkligen dags för mej att käka nånting, för jag har inte ätit nåt sen bakiskäket i morse (en hamburgare, en cheeseburgare och en vatten, som alltid).

Vi hörs!

Sannolikhet

Uppdatering några år senare: tja, just att nåt kommer upp på Google behöver ju inte betyda så mycket, eftersom Google med alla säkerhet spårar ens internetanvändande så mycket de kan, för att försöka ge "relevanta" resultat.

I lördags blev det lite lätt festande. Jag och Robban bestämde oss för att dela en box vin och chilla lite :) Det blev såklart inte bara chillande utan även en del äventyr såklart. Eftersom vi var vakna till typ 0700 var jag inte speciellt bakis igår, däremot var jag rätt seg (sov rätt länge och sådär) så jag satt mest och chillade vid datorn igår kväll + åt en såndär findus fiskgratäng.

I alla fall så började jag av nån anledning glida runt på Wikipedia, kom av nån anledning in på nånting om Volvo, därefter typ Svenska Kullagerfabriken, sen blev jag intresserad av sfäriska kullager, insåg att det är en schysst uppfinning - lärde mej snart att det även finns sfäriska rullager, googlade för att se en bild på hur ett sfärsiskt rullager ser ut och hittade en bild från en forumtråd som handlade om en killes (eller kanske snarare en uppfinnarjockes) projekt att bygga ett solkraftverk med hjälp av en solfångare och en ångmotor. Rätt intressant eftersom killen verkar så duktig på att bygga saker, så jag läste vidare! En betydande del av tråden går ut på att han undrar hur han ska få till sina reflektorer till solkraftverket, och nån svarar på skämt att han borde fixa nånting som på bilden. Här är tråden förresten.

So far so good... Idag har jag jobbat och hängt lite på pipeline. Nu innan jag går och lägger mej tänkte jag lägga in en bild på bilddagboken där jag förklarar att vi i bandet inte kommer spela live på nåra veckor nu eftersom vi ska börja spela in en del, gör jag en google-bildsökning på ordet "record". Vilken bild kommer upp på första sidan av TVÅHUNDRA MILJONER SÖKRESULTAT?





Bilden finns uppenbarligen på den där sidan därför att det som bilden föreställer har slagit nåt slags rekord, så långt är jag med, det är även därför den är tillräckligt känd för att kunna dyka upp i sammanhang där folk snackar om solkraftverk. Men fortfarande så... när man söker på ordet "record" gäller det 1. alla rekord i hela världen och 2. alla album/inspelningar i hela världen. Och varför skulle jag ha lagt märke till den där bilden för första gången IGÅR, och andra gången i ett HELT annat sammanhang idag?

Vid såna här tillfällen känner jag mej liten på jorden, ungefär som att saker händer av en anledning, ungefär som att det finns mer magier i livet än bara atomer och molekyler. Ungefär som när jag flyttade till Sundsvall och började plugga, i en av mina första kurser på universitetet skulle man presentera sej själv genom att göra en hemsida åt sej själv, jag googlade upp en random bild på "sundsvall", en bild på en man vid havet, och la in den, och skrev lite om mej själv och sådär. Nån vecka senare damp exakt samma bild ner genom brevinkastet i form av ett vykort, det var kommunen som hälsade mej välkommen som nyinflyttad. Helt sjukt sammanträffande det med!

Jag ska försöka att komma ihåg att skriva upp såna här saker här i fortsättningen när de händer, för grejen är ju inte att de händer en gång om året, utan snarare typ en gång i veckan för mej, och det är rätt så inihelvete osannolika grejer också. Roligt, spännande, tycker jag. En jävla idiot, tycker ni, att jag är, för att jag sitter och gör bildsökningar på sfäriska rullager!

Dancing with Myself

Cool kille den där Billy Idol, jag ska nog bli lika cool som han när jag blir stor!

Hemma igen

Något sliten efter dryga hundra mil och ett par spelningar och några öl. Måndagmorgon... dags att gå till jobbet! Nästa spelning är på onsdag, på en skolavslutningsfest så jag ska nog spela gitarr då tänkte jag. Vad händer där ute i världen? Hör av er ;o

Om att ha hundra spelningar i samma stad

I fredags spelade vi på Domsaga, en inhoppsspelning för ett band som hade hoppat av, för första gången nånsin i Tvivelhistorien så spelade vi på scen med bara en gitarr (helt enkelt eftersom vi inte hade råd att ta hit vår kompgitarrist) och det gick ju faktiskt helt okej. Roligt som fan var det, som vanligt! Just nu har vi fyra spelningar lite sådär preliminärt inbokade de närmsta sex veckorna, varav tre är i Sundsvall och en är i Stocka. Det börjar kännas lite VÄL häftigt att spela i Sundsvall var och varannan dag... det är verkligen dags att komma ut lite, spela lite mer söderut helst. Men det fixar sej väl, nån dag.

Tillbaka till "verkligheten"

Om man nu kan säga att det här en verklighet, det känns mest som en jävligt vriden, subjektiv, sjuk världsuppfattning. Jag har varit på en kort fjällsemester och det var fint och välbehövligt, jag har blivit solbränd som fan och bränt sönder ansiktet, suttit en del på isen och fiskat, sovit en del, läst en del Vilhelm Moberg (hittade en bok hos han vi bodde hos), supit en del, chillat en del och sprungit en del.

Att komma hem igen känns som att komma från harmoni till kaos, men det hjälper nog mej att förstå lite av vad jag borde ändra på för att trivas bättre här hemma. När man har varit borta ser man det här med lite friskare ögon... Jag inser att jag borde umgås mer med andra och inte bara mej själv och mitt band, inser att jag borde acceptera att jag behöver äta ofta, och så vidare... Samtidigt så är det jävligt svårt att ändra på det som stör mej mest, dvs att jag har en rätt svårplanerad ekonomi eftersom allt bygger på att jobba extra här och där, mina inkomster skiftar jävligt mycket mellan olika månader... Det man borde göra är ju att försöka jobba mer och kunna lägga undan mer pengar men det är svårt att orka ta tag i att vara mer aktiv när man inte är harmonisk liksom.

Igår var det en rolig kväll, jag drog till Pipen och kollade på ett par band, tog ett par öl, träffade bland annat Emma och Hampus och Olle där, drog på fest hos Kibe senare på kvällen... Fan vad festande på våren äger.

Jag lär ju dra ut och springa nu även.... hör väl av mej nåt senare.

Nostalgia Locomotive

I måndags eller tisdags kom jag och tänka på en låt som Hampus visade mej på en efterfest för väldigt väldigt längesen. Jag har ju sett det här bandet spela 2004 men då stod man längst fram vid staketet och väntade på att Broder Daniel skulle gå på och var inte speciellt intresserad av varken The Mo eller av att se Sophie Zelmani sitta och dricka rödvin på en scen i en timme... I alla fall så kollade jag på den här musikvideon och sen dess har jag lyssnat på låten minst 150 gånger de senaste dagarna, och mitt humör har varit lite som en bergochdalbana... pendlat mellan eufori och skrattanfall och tunga ångestattacker från helvete! Låten är alldeles på gränsen till att vara en av dom där låtarna som man inte lyssnar på för att de är för farliga (exempel på sån låt: Her Majesty - Cut Me), den är ju för fin för att stänga av så man bara lyssnar på den om och om igen... i alla fall jag.



De senaste dagarna har jag förutom att jag upplevt ett känslofyrverkeri även spelat in lite musik med Kim, det är skönt att komma lite framåt med det där och fem av låtarna är i stort sett klara... det ska antagligen vara mellan åtta och tolv spår så vi är ju på god väg. Dock så skulle jag vilja att VARJE dag var en såndär dag när man bara hänger tillsammans, har en gitarr med sej hela tiden, skriver en låt eller spelar in nåt eller tar en öl, jag vill nog att mitt liv ska vara lite mer som en film, att man kan klippa bort den tråkiga vardagen när man duschar, lagar mat och såna tråkiga saker och istället BARA sysslar med det som driver handlingen framåt... dvs umgås, festa, göra musik och så vidare. Till en viss del det ju jag som är en obotlig romantiker och går på alla rockmyter, men det är också så att jag skulle vilja att fler av mina kära bandkamrater kunde ha mer tid över till att bara syssla med det här eftersom vi snart kommer att vara 40+ och då är det inte så jävla hippt att vara rockstars... :) Jag tror jag måste ta och förklara mina drömmar för dom nån dag.

Nu ska jag ta och jobba rätt långa pass de närmsta tre dagarna, så vi får väl se när jag hör av mej igen... Ha det bra kids!

These Days

Jag skrev en låt häromdan. Tyckte inte att den passade som Tvivelfrontlåt först men sen visade jag den för Robert och han sa att det kommer att gå jättebra att göra den jättegothig sen. Kul grej. Så vafan. Ni kan ju få höra hur den lät när jag spelade in den lite idag, eftersom den ändå kommer att låta helt annorlunda sen ifall den nu kommer ut på skiva. Mycket falsksång men gilla läget :D Lyssna här.


I lördags hade jag egentligen tänkt vara hemma men så ringde jag till Robert kring klockan åtta på kvällen bara för att höra hur läget var, då svarade Kim och sa att det var INGEN som hade kommit till Pipeline för att se Centimeter och Baron Bane... så jag sprang ner till stan och såg dom. Skitbra band båda två! Det var väl kring 20 pers i publiken... stackars band alltså! Jag fattar verkligen inte att det kommer typ 400 för att höra Sabaton spela krigsromantisk metal men nästan ingen för att se skitbra RIKTIG musik. Synd för er som inte var där även :'D

Ha det bra, jag hör av mej sen! :)

Våren är här

I stort sett i alla fall. Det är ganska mäktigt, när det börjar på tina upp och man börjar aktivera sig lite. Idag och igår har det kännts som om jag håller på att bli sjuk, känns som febervärk nästan, känns som att jag är lite svullen i halsen, i morse var jag jävligt less bara för det, men efter ett tag (och hundra enorma koppar kaffe) blev jag bara helt jävla förbannad och på ungefär en minut städade jag igenom hela lägenheten bland annat, diskade undan allt, lagade mat, gjorde en lista på saker som stör mej och som jag måste ta itu med, och så vidare... Det är lite ovant att det är ljust på dagarna och att det finns nån slags explosivitet under allting, en jävla massa agressioner och energi, bara man kan locka fram den och utnyttja den till bra saker istället för att den ska ta kål på en, äta upp en inifrån.

Jag borde verkligen skrika DEAL WITH IT till mej själv lite oftare.

Freedom Fighter

Mitt i den här vågen av rätt mycket Tvivelfront måste jag bara ta och slå ett litet litet slag för Freedom Fighter! Det är mina polare som spelar postpunk/new wave/surf typ, just nu finns det några låtar uppe på deras myspace men de kommer antagligen släppa en EP rätt snart och sådär! :> Sköna texter med referenser bland annat till 1984 och Nosferato. Kolla in på myspace!

Ifall ni undrar vad jag pysslar med så har jag just skrivit klart (och spelat in på en utkast-inspelning) de sista fyra raderna text till låten som kommer att ligga sist på nästa tvivelalbum... en lite smått maffig låt kan man kanske säga. Så nu tänkte jag dra hem från Pipen och dra ut och springa en sväng i den fina vårluften ifall min kropp kan tänka sej att gå med på det, jag har fortfarande träningsvärk i hela kroppen efter helgen men jag vill verkligen ut och springa och känna den där lugnande känslan man får efteråt, så jag struntar nog i värken... :)

Slicka sina sår och ladda om

Det har varit en rätt fin helg! Lite väl mycket av "everything's falling apart" men annars helt okej. Jag har insett bland annat hur dålig erfarenhet jag har av tjejers (ja, jag vet att jag generaliserar här) sätt att kommunicera saker (till exempel genom att spela istället för att prata) och göra scener av bagateller. Jag lever oftast med den sköna, enkla och naturliga naiva inställningen och förhoppningen om att alla bara borde vara vänner, vara snälla mot varandra istället för att tävla, och sådär. Det är lite ovant att träffa på folk som utgår ifrån och antar att nån vill dom illa, och sen tar upp en stor kanon och laddar den och skjuter bara för att de TROR att det är krig. Varför skulle det vara krig? Herregud det behöver ju inte finnas krig och mord här i världen, det är ju mycket trevligare med grillfest!

Vi spelade på Kåren och det var väldigt roligt, jag är glad att de som jobbar där verkade uppskatta det hyfsat även fast stället inte var smockat med folk. Jag gillar att det finns folk som man inte känner som skriker efter en viss låt, och jag gillar allt chillande i logen före och efter en spelning. Jag älskar att spela på SMÅ scener nära en sönderalkad publik, jag älskar att ha ett blinkande stroboskopljus över hela scenen i våra refränger.



Idag har det blivit en bakisdag med lite städande, diskande, tvättande, badande, osv. I morron ska vi skjutsa tillbaka våra grejer från Kåren till vår replokal, tänkte även passa på medan man är i flyttartagen att hämta hem en ny soffa till min lägenhet! Helt sjukt egentligen, den gamla soffan är ju rätt mycket en symbol för hur det brukade vara här förr... :) Men den är fan för sliten för att ha kvar. Dessutom ska jag jobba i ett par timmar och handla lite. Haha inte så jävla rock'n'roll med andra ord...

Förhoppningsvis hinner jag med att träna lite på kvällen också, det har inte riktigt varit läge att göra det i helgen. Det är ju nämligen så att jag fick ett brev från vårdcentralen där läkaren jag träffade senast har skrivit att alla värdena på mina prover var normala. Enligt henne är alltså alla mina fysiska symptom stressrelaterade... Vilket jag precis som för två år sen alltså får försöka acceptera, och jobba på att försöka bli fri min stressade situation. Jag tänkte försöka hålla i att träna varannan dag nu så länge som möjligt, det är ju jävligt skönt lugnande och det känns alltid som om tiden går med en mer realistisk fart när man har tränat, som att man hinner med mer.

Jaja, nu har det blivit ett längre inlägg än tänkt. Rock on, kids.

Spinn

Jag letar febrilt efter ett namn som inger trygghet, nån som kan ta bort skiten. Hoppas fortfarande som jag alltid gjort, håller hårt fast vid hoppet om att det kanske är, kanske snälla kan vara en dröm. Skriker, viskar, säger, gallskriker att jag vill vakna, är det en dröm eller ett skämt? Om ni säger att det är på riktigt antar jag att det är ett skämt. Det måste vara ett skämt. Ett tag där för längesen verkade det lite lite rimligt, men just nu är det så absurt så det kan inte vara på riktigt. Hon skriker att livet är inte finare än såhär, det finns inget som är värt nånting. Man får ta det för vad det är, tyvärr, det är jävligt surt men man måste acceptera det, säger hon. Hur förändrar man nånting? Allting rullar på framåt utan ändring, det som går åt rätt håll går åt rätt håll, kul för er, det som rullar åt fel håll fortsätter att rulla åt fel håll. En ond spiral är en ond spiral, ett flygplan hamnar i spinn, vingarna tappar sin lyftkraft, det som skulle fungera slutade fungera. Panik utbryter, chanserna att återfå kontrollen är som bortblåsta. Är paniken bra eller dålig? Den är i alla fall åt helvete för intensiv så länge man kämpar med att ta nästa andetag istället för att göra det som man vet att man borde göra. Vi vet hur man häver en spinn, det gäller att få nosen att peka neråt och framåt och lyckas hålla den riktningen i ett gäng sekunder så att vi kan få upp farten - det ÄR det enda sättet, det kräver att vi vågar rikta planets nos rakt mot marken, det vill säga att vi utan att tveka styr mot vår egen undergång, och litar på att vi kan lyckas plana ut om ett gäng sekunder.

Det är inihelvete läskigt att göra det.

Det kan vara bra att våga vara ärlig också. Våga fråga om hjälp när man upptäcker ett problem. Det har hänt mer än en gång att en panikslagen pilot eller flygkapten har fått hjälp av en resande, civil dito. Men det är så sjukt jävla pinsamt att fråga om hjälp när allting gick så jävla snett och man är tveklöst totalt jävla ansvarig. Det behöver inte handla om liv på sitt samvete, men det kan handla om att när det sista grammet stolthet har smulats sönder, kommer alla vinster man gör senare att tillhöra nån annan ändå, vad fan är meningen.

När du kommer ner på marken igen är du inte en sån som man kan stämpla som outsider, som myterna kan växa vilt omkring, som Ian Curtis eller Kurt Cobain, för det finns ingenting intressant med någon som inte ens orkar försöka uttrycka sej, eller som inte har nån att uttrycka sej inför. Det finns ingenting överhuvudtaget, inte ens vakuum.

Leva livet

I morron tänkte vi göra en bra spelning. Idag har vi repat en del. Det gick bra, som fan. Fokusera. Det kommer nog en del folk så man får hoppas att dom fattar vad det handlar om.

Det kan nog bli en del fest efteråt, får jag för mej. Jag får hoppas att jag inte slår sönder nånting, de senaste två dagarna har jag varit jävligt rastlös men inte vågat till exempel dra ut och springa så långt jag kan bara för att trötta ut mej (eftersom jag inte vill bli sjuk eller så) men det fixar sej säkert.

I alla fall, det är dags att dra till biblioteket och låna fler böcker vid tillfälle. Har ni tips så hör av er. Jag gillar att läsa saker i stil med Tärningsspelaren och såna som får en att ifrågasätta sina invanda banor. Jag vill bredda min verklighetsuppfattning ungefär. Sen finns det såklart ett gäng böcker som jag vill läsa bara för att jag inbillar mej att dom är bra... till exempel Inferno.

Aja, vi ses i morron, ha det bra.

Om att våga #2

Jag kom på en sak på tal om att jag inte vågar snacka så mycket med folk jag inte känner, inte vågar ringa folk jag inte känner osv. Eller egentligen två saker. Men först och främst att ifall det där beror på att jag är rädd för att säga nåt dumt eller inte bli accepterad så är det ju egentligen HELT tvärt emot hur jag är på det medvetna planet vad gäller att genomföra saker. Om det är nånting som inte funkar, så står jag inte och säger "jag vet inte hur man lagar den", jag skruvar snarare isär och ihop den igen innan nån hinner blinka, oavsett ifall jag vet hur man gör eller inte, om jag inte vet det så lär jag mej medan jag gör det. Lika med att lösa problem i allmänhet. Jag skulle ALDRIG få för mej att inte våga försöka.

Sak nummer två är att jag kom att tänka på ett gammalt minne som har etsat sej fast sen jag var runt fem år gammal. Morsan höll på att laga mat och bad mej springa till grannen för att låna lite mjöl eller vad det nu var hon inte hade hemma just då, men jag vågade inte gå dit så jag gömde mej bakom vårt staket istället tills morsan kom ut och undrade vad fan jag höll på med liksom. Det känns som om jag borde ha växt ifrån det där ungefär i den åldern...

Hybris

Jag har sovit mellan 0650 och 0830 ungefär inatt. Nu ska jag laga lite matlåda och dra ner till stan för att fortsätta spela in "Autopilot", antagligen kommer jag återigen att drabbas av hybris samt känna den lite svindlande känslan att jag jobbar med mitt testamente. Antagligen kommer jag återigen att tycka att det känns lite läskigt men man får inte vara rädd, däremot kan man vara låtsaspretto om man egentligen inte är särskilt pretto.

Jag läste ut Tärningsspelaren nyss förresten. Fan vad bra den är.

Jag lyssnar på Melody Clubs debutalbum nu förresten. Fan vad kluven jag är till det. Det är väldigt bra poplåtar som hits räknat (medryckande melodier, jävligt mycket tryck i bas och trummor, väl genomarbetad produktion) men det är ju å andra sidan så hysteriskt pumpande att man efter ett tag inte orkar ryckas med mer utan bara blir likgiltig till det. Texterna har ungefär noll substans även, det är väl möjligtvis sista låten Golden Day som är okej. Jaja, vafan, det är partymusik och bra musik att se på konsert, inte så mycket att tjafsa om faktiskt... Vi hörs.

Fem år sedan

Trevlig dag idag med bandet på Pipen. Det är mest Teo som behöver repas in, men det skadar ju inte för oss andra att göra det heller. Vi flippade ur och började spela ett gäng Bowie-, Iggy Pop- och BD-låtar, även Black Sabbath(!!!!!) allt medan Robert konstant envisades med att spela basgången till "En Midsommarnattsdröm" (Håkan) under alla låtar. Sen tog vi ett par öl och drog förbi Stadshusverandan (där klubben Friday I'm in Love firade ettårsjubileum) och snackade med alla indiekids som kom ut för att röka, vi var för snåla för att gå in men det var ju lika trevligt därute eftersom vi tydligen känner alla indiekids i Sundsvall (dags att dra till en större stad..?).

Bilden är från 2004 förresten, då mitt hår var mittemellan kort och poplångt. Hade jag sett ut så idag hade man ju kunnat kalla mej emo... tur att den vågen inte hade brutit ut då.

I morron är det ett par band som spelar på Pipen och jag ska inte dit, så jag antar att jag får hålla mej hemma och smida planer för hur jag ska lyckas bli rik. Tips på hur man blir rik någon? Jag måste även läsa böckerna jag håller på att läsa, det går inte så snabbt för mej, jag har svårt att koncentrera mej, tankarna sticker iväg till oro över det ena och det andra och rätt vad det är så får jag inspiration till att skriva en låt, så då springer jag iväg till gitarren, sen efter ett par minuter med gitarren tappar jag koncentrationen för att skriva en låt, så jag springer tillbaka till boken, osv, osv. Resultatet av det är bland annat att alla låtar jag skrivit det senaste året eller så är skrivna i många olika korta omgångar, en ackordföljd där, en ackordföljd där, en textrad här, en refrängrad där... Till skillnad från förr när man kunde skriva en ny låt så att den blev helt klar under samma dag. Eller kunde hålla sej till ett ämne i ett blogginlägg, istället för hundra olika.

Spelningar på g.

First off, tack för kommentarerna på de senaste två, lite ovanligt tunga inläggen! En dag ska jag lära mej svara på kommentarer direkt istället för att skjuta upp det med tanken att "jag kommer nog på nåt bättre att svara sen"...

Nummer två, kom och kolla när vi spelar. Det blir antagligen livepremiär för låten "Kid Icarus"! Datumen är

20 Mars Pipeline (med 12 Dollars, NED, Nederbörd)
28 Mars Sundsvalls Kårhus

Nummer tre, jag har varit på vårdcentralen äntligen och träffat en läkare och tagit prover. Hon lyssnade på vad jag sa och verkade förstå men ville ändå hela tiden få det till att min kropp funkar hur bra som helst och att det är psyket som löser ut en massa fysiska symptom som skakningar osv. Hoppas proverna säger nåt annat, jag vill verkligen bara få medicin mot att nån hormonnivå är fel eller nånting nu och sen bli frisk, inte känna att jag måste gå på antidepp i flera år (igen) för att bota en eventuell depression som inte ens visar sej genom nedstämdhet eller apati utan genom en kropp som inte funkar även fast jag tänker (hyfsat) klart. Vi får se hur det går...

Tärningsspelaren om att hinna med allt man vill göra

För tre veckor sen ungefär skrev jag ett blogginlägg som handlar om att jag vill göra jävligt många olika saker både på kort och lång sikt. Nu skulle jag till exempel lika gärna vilja se en film som att blogga. Under mitt liv vill jag hinna med att bli pappa, vara rockstjärna, jobba som programmerare eller webbutvecklare, producera band och coacha unga musiker, bo i göteborg, london, stockholm, kanske nåt mer ställe, skriva en bok, driva ett skivbolag, och så vidare - utöver det tillkommer lite mindre realistiska drömmar som att bli pilot (jag har egentligen hjärnan för det men för dålig syn för att flyga plan med många passagerare). Ta därefter hänsyn till att många av punkterna ovanför bara kan genomföras om man jobbar en hel del vid sidan av (och som det ser ut nu så kommer jag jobba med till exempel att köra taxi) så där försvinner det en hel del tid och energi.

Slutsats; det är jävligt svårt att under sin livstid hinna med allt man vill göra. Om ett år kan jag antagligen lägga till ett tiotal nya mål i min lista men på sin höjd stryka ett av de tidigare. Just nu har jag kommit till ungefär sidan 200 i boken Tärningsspelaren, och där tas ämnet upp när huvudpersonen presenterar det här resonemanget;

Att ha EN personlighet, (som visserligen utvecklas och förändras lite grann) har fungerat bra för människor i ALLA tider fram tills nu. De har växt upp i sin grotta/tält/hydda/torp/gård, fått sina värderingar och sin världsbild från sina förfäder, och inte haft så stor koll på vad som händer utanför. Dessutom har den allra största delen människor tidigare behövt jobba under en så stor del av deras vakna tid att de knappast har haft möjlighet att tänka på vad livet har att erbjuda nån annanstans. I det moderna informationssamhället däremot, är människor mycket mer medvetna om vad som händer i andras liv - det är ju bara att slå på teven så fascineras man av hur livet är för rockstjärnor, fotomodeller, soldater, barternders, skådespelare, "vanligt" folk (via (doku)såpor) och så vidare - och psykiska problem uppstår när man VILL vara mångsidig, men man försöker integrera alla sidor i samma personlighet. När man försöker vara en närvarande pappa samtidigt som man följer sin dröm om att vara rockstjärna och således är ute på turne ofta. Det går ju inte ihop. Lika med att vara duktig i skolan samtidigt som man vill hålla kontakten och umgås och festa med många vänner. I princip omöjligt.

Lösningen på detta är enligt huvudpersonen i Tärningsspelaren att man greppar tärningen och låter den bestämma vilken av alla flyktiga ideer om vad man skulle vilja göra vid ett visst tillfälle man ska följa. Det är ju inte en särskilt frisk lösning eftersom man självklart tänker en del destruktiva tankar emellanåt som man lyckas undantrycka - tärningen ger dessa en möjlighet att komma upp till ytan, på gott och ont.

Men det är väldigt intressant att läsa hursomhelst, eftersom jag som sagt skrev om problemet med att kunna bejaka olika sidor av sin personlighet så sent som för tre veckor sen. Jag känner att jag har ungefär fyra-fem olika sidor av min personlighet som jag skiftar mellan beroende på vilka människor jag omges med och sådär. Ett exempel är att jag är en datanörd när jag fixar en webbsida åt nåt band eller så. När jag är klar med det slutar jag att tänka på programmeringsspråk och energidrycker, istället kanske jag skriver en låt och spelar in. Det är en annan del av min personlighet, som har andra kunskaper, en annan vokabulär, kanske till och med ett annat känslospektra och ett annorlunda temperament.

Så nu tänkte jag, för att låta mej inspireras av Tärningsspelaren samtidigt som jag verkligen inte vågar blanda in en tärning, fundera lite över ifall jag kan lyfta fram flera (som har haft så liten betydelse tidigare att de knappt har märkts) sidor av min personlighet och fråga dom på vilket sätt dom vill få plats i mitt liv. Men det tänker jag inte skriva i bloggen, åtminstone inte i det här inlägget.

Hur låter ni era olika delar komma till tals? :)

Om att våga

Idag har jag varit och repat på Pipen med Kim och Robert, det var trevligt och roligt och vi har dessutom spelat in en del så det var en produktiv dag. På vägen hem började jag fundera över ifall man borde dra till England som brorsan, ta nåt skitjobb och festa mycket och hitta bandmedlemmar... Jag vet inte om jag egentligen tycker att musikklimatet här är så jävla dåligt, det är svårt att jämföra när man inte vet hur det funkar i andra länder. Men jag har känslan av att det är lite mer fart på musiklivet där, bara en sån sak som att man lätt får en spelning på en krog och dessutom får gage utan att vara världens största band.

Men egentligen är det väl inte det det sitter i. Undrar hur långt man hade kommit ifall man inte hade varit så förbannat jävla rädd för att ringa till folk man inte känner... man hade kunnat boka in spelningar mycket lättare, fått ens låtar spelade i radio mycket lättare, och så vidare, och så vidare... Det är ju helt sjukt egentligen om livet ska försvinna medan man inte vågar göra saker. Så hur blir man bättre på att våga sånt? Fobier brukar väl vanligtvis botas med att man utsätter sej för det man är rädd för. Tänk om man hade nån som piskade på en att göra dom där grejerna även fast man inte vågar... Tänk om man kunde tvinga sej själv. Saknar jag motivation? Nej...

Just nu funderar jag på att dra ut och springa, det är nog rätt kallt ute men om det är nånting som är bra för psyket så är det ju fysisk träning! Hör av er om ni har några ideer om hur fan man lyckas sluta vara rädd för folk : )

Strip music, och att tufffa vidare.

Jag lyssnar på Strip Musics första, självbetitlade album just nu. Det är jävligt bra! Men jag är van att lyssna på demoinspelningarna som fanns innan skivan blev till, så det låter lite annorlunda... ändrade textrader är alltid skitroligt att hitta, då kan man fundera på varför de valde en rad framför en annan och sådär. Skivan är ganska... matig, pumpande vilket såklart är mäktigt när det handlar om tunga gitarrer och bas + synthstrings ovanpå allting men det känns som om det är lite för mycket, så att det är svårt att spela musiken högt för att kunna njuta av melodierna för det man hör är mest trycket från basen och gitarrerna. Antagligen beror det rätt mycket på mastringen...

Nu ska jag i alla fall dra ner till stan och jobba vidare med inspelning - Kid Icarus och SWW är i stort sett klara, det ska läggas ett par körer och sådär bara. Sen är det dags att börja spela in en demo på Summer och det kommer bli roligt för det är en låt som jag är hyfsat jävla nöjd med!

I övrigt så har jag börjat göra en ny webbsida till indielabeln Sound and Vision Unit, som förhoppningsvis blir lite snyggare och roligare än den förra som var baserad på en blogg. :)